Införandet av Anders Celsius' termometer 2 juni 1743

I de meteorologiska journaler som fördes vid det astronomiska observatoriet i Uppsala kan man se hur flera olika termometrar användes för att mäta temperaturen. Vid den här tiden fanns ingen pålitlig standard för temperaturskalor och redan det faktum att man utnyttjade flera termometrar visar på det otillfredsställande i situationen. Det var först med Anders Celsius' kalibrering efter vattnets kok- och fryspunkter som en internationellt gångbar standard infördes. Den 2 juni (dvs den tidpunkt som motsvaras av 13 juni med dagens kalender, den Gregorianska) mätte man som vanligt på morgonen, sedan installerades tre nya termometrar varav en var ”Experiment-Thermometern” som Celsius provat ut. Ingen mätning genomfördes på förmiddagen, förmodligen på grund av termometerbytena, och när vi sedan vänder blad i journalen sker något stort: för första gången i historien mäts nu temperaturen med en internationellt giltig termometer. Klockan 15.15 antecknar man 80,7 grader Celsius, vilket innebär 19,3 grader i dagens skala eftersom den ursprungliga skalan efter tidens praxis började uppifrån (det var först efter Celsius' död som skalan vändes till den som vi idag känner). Fyra andra termometrar användes från och med den dagen, men det var nykomlingen sist i raden som skulle visa sig vara den som levde vidare.

Journalen innan termometerbytena; sidan börjar med 25 maj. Först antecknas lufttrycket (”Barom.”), därefter de tre termometrarna (”Hauksb, De l´isl, Nov”), så vindens (”Vent”) riktning resp. styrka.

Längre ned på samma sida i journalen antecknas efter morgonens mätning den 2 juni ”Denna dagen blefwo Thermometerne omwäxlade, så at i stället för den så kallade Novum [Nya] eller Hauksbyanum minus [mindre], kom Prinsianum majus & minus [större & mindre], tillika med Experiment-Thermometern, som hädan-efter här kalles Celsianum.” Förstoring av själva texten finns här.

Journalen omedelbart efter termometerbytena: lufttrycket, de fem termometrarna (varav Celsius' sist), vindens riktning resp. styrka. Anders Celsius avled året därefter, endast 42 år gammal, men gick till historien genom att ha löst problemet med kalibreringen av termometrar. Nu kunde mätvärden från alla platser på jorden jämföras med varandra, även över tid. Och givetvis var tillämpningen inte begränsad till meteorologi utan omfattade temperaturmätning i alla naturvetenskapliga och tekniska sammanhang.

Text & foto: Lars Andersson 2009